Det finns många initiativ och rapporter som behandlar cirkulär ekonomi! IVA har gjort en sammanställning av några:
Återvinningsindustriernas medlemsföretag tillfrågades tidigare i vår om sin syn på ett antal frågor som rör återvinningssektorn, och svaren sammanställdes i form av en branschrapport från organisationen. Företagen ser positivt på tillväxtpotentialen i branschen, och tre fjärdedelar bedömer att tillväxttakten för branschen i stort kommer vara hög eller mycket hög under den närmaste tvåårsperioden, rapporterar Recyclingnet.
Recyclingnet har också under den senaste tiden uppmärksammat trender inom cirkulär ekonomi, och bland annat ställt frågan om dagens lagstiftning hjälper eller stjälper arbetet för att nå en cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket påpekar att kretsloppen också måste vara giftfria, vilket kan utmana övriga delar av återvinningsarbetet. Alltjämt kan vissa lagar vara föråldrade i sin syn på restprodukter som automatiskt kan klassas som avfall.
– Inom EU:s arbete med cirkulär ekonomi har en actionplan tagits fram och en del där är att få avfalls- och kemikalielagstiftningarna att lira bättre ihop. Därför pågår översyn av REACH, avfallsdirektivet och deponeringsdirektivet. Det är också på gång arbete kring bilskrotningsdirektivet och batteridirektivet, säger Erik Westin som är avdelningsdirektör på Naturvårdsverket med fokus avfall till Recyclingnet.
Även forskare – såsom Anna-Karin Jönbrink vid RISE – arbetar med att påtala och försöka avskaffa hinder för ökad återvinning och återanvändning. Fall som man tittar på är till exempel när utländska företag vill köpa in och reparera avlagda produkter från Sverige men stöter på motstånd från exempelvis Länsstyrelsen i vissa svenska län, som ser handeln som export av avfall.
Utöver Återvinningsindustrierna har nyligen Svenskt Näringsliv släppt en rapport, där man kartlagt 14 sektorer inom näringslivet för att samla ihop förslag på hur den cirkulära ekonomin kan stärkas. Rent konkret önskar de bland annat att lagstiftningen ses över så att fler material ska kunna klassas som ”biprodukter” istället för avfall, vilket skulle underlätta att använda materialet i andra sammanhang.
– Det behövs också tydligare vägledningar från myndigheterna kring när avfall upphör att vara avfall, för att underlätta hanteringen och öka användningen, säger Jenny Svärd, ansvarig miljöpolicy på Svenskt Näringsliv och med i arbetsgruppen för Plast i IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, till Altinget.
Ett exempel som tas upp i Altinget är Ikea, som säger att dagens regelverk komplicerar återanvändningen av emballageplasten runt sina leveranser, som idag klassas som avfall istället för som biprodukt. Om den kunde klassas som biprodukt skulle hanteringen förenklas betydligt och användningen för att tillverka nytt emballage eller produkter underlättas.
Hela materialet från Svenskt Näringsliv består av tre olika delar: en kortversion som lyfter viktiga principer, en längre rapport som lyfter ett antal viktiga fokusområden och branschbilagor som beskriver förutsättningarna för olika branscher.
