Cirkulär ekonomi – kärt barn med många namn
Cirkulär ekonomi bygger på idén om att minskad miljöpåverkan och nya affärsmöjligheter kan uppnås genom effektivare och mer kortslutna materialkretslopp. Det bygger vidare på tidigare idéer med många namn; Kretsloppssamhället, Industriell ekologi och Avfallshierarkin. En viktig princip är att återanvändning och renovering premieras starkt framför material- och energiåtervinning.
Begreppet cirkulär ekonomi började populariseras via kinesisk lagstiftning 2004 och senare som samlingsord för många relaterade idéer i Europa via Ellen MacArthur-stiftelsens rapporter från 2013.
Motsatsen till cirkulär ekonomi – den linjära ekonomin – är varken hållbar för miljö, ekonomi eller oss människor. Modellen, som baseras på processen ”utvinn – använd – släng”, skapar både brist på naturresurser och påverkar jordens ekosystem hårt. Den linjära modellen behöver ändras om vi ska skapa en hållbar framtid – och det kan bland annat göras genom att gå över till en cirkulär ekonomi som tar hållbarhetens alla tre aspekter i beaktande, det ekonomiska, det ekologiska och det sociala.
Möbler och cirkularitet
I fallet möbler handlar cirkulär ekonomi om att ta till vara möbler som annars skulle slängts, samlat damm eller eldats upp. Ibland är förstås fortfarande material- eller energiåtervinning ett rimligt alternativ – men ofta är möblerna eller dess delar fortfarande fullt dugliga och kunden köper nya möbler av något annat skäl. Kanske ska man byta lokaler och vill ha nya möbler, kanske vill man använda upp årets budget innan december har passerat så att man inte får mindre budget nästa år, eller så ska man kanske uppdatera företagets grafiska profil med nya tema-färger och vill att möblerna ska passa in.
I många sådana fall har möblerna eller möblernas delar ett kvarvarande värde och kan efter uppgradering fortsätta användas – ibland till och med av samma kund. Våra uppskattningar visar att affärsmodeller som bygger på en sådan cirkulär princip, och som lyckas förlänga den faktiska livslängden på produkterna, kan minska klimatpåverkan med ungefär 30 % om det ersätter nyproduktion. Att få det att hända kräver nya rutiner för informationsdelning, försäljning, tillverkning, design och inte minst hur och exakt vad kunderna köper möbler. Hur de olika delarna bäst kan fås att hänga ihop och hur branschen effektivt hittar dit är en viktig del av cirkulär ekonomi som forskningsområde.
Läs mer om vårt tidigare arbete i Steg 2: CIRKULÄRA MÖBELFLÖDEN (pdf)
Bidrar till FN:s globala mål
Att ställa om till cirkulär ekonomi går hand i hand med FN:s 17 globala mål som antogs av FN:s medlemsländer år 2015. Fram till år 2030 ska länderna ha utrotat fattigdom och hunger, förverkligat mänskliga rättigheter för alla, uppnått jämställdhet samt skapat ett varaktigt skydd för vår planet och våra naturresurser.
Cirkulär ekonomi kan framförallt kopplas till mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), mål 11 (Hållbara städer och samhällen) och mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion).
Filmen Re-thinking Progress: The Circular Economy från Ellen MacArthur Foundation förklarar tanken med cirkulär ekonomi.
Formex – ”den största mötesplatsen för nordisk inredningsdesign” –
samlar hundratals utställare inom bland annat inredning, design, mode och accessoarer. Under mässan i augusti höll Ann-Charlotte Mellquist ett “Formex talk” på temat ”Cirkulära affärsmodeller – Lönsamhet genom värdebevarande”.
Se presentationen i sin helhet nedan.