I Cirkulära möbelflöden pratar vi mest om hur företag och organisationer kan arbeta cirkulärt – men hur ser vi på enskilda individer eller medborgares möjligheter att bidra till den cirkulära ekonomin?
– Cirkulär ekonomi är ett begrepp som kan innehålla och betyda så många olika aspekter, men vi utgår från det projekt vi arbetet med, Cirkulära möbelflöden, som har ett fokus på att behålla värden så länge som möjligt. Det är egentligen inte materialåtervinning det rör sig om, säger Hanna Lindén, projektledare i Cirkulära möbelflöden.
Det behövs sannolikt ett förändrat tankesätt för att nå beteendeförändringar som bidrar till en mer cirkulär ekonomi, och det behövs också en acceptans för en hållbar förändring. Till det tillkommer också möjligheten som alltid finns för att skapa förändringar genom att införa regler eller lagar.
Lars Tööj, projektledare för Cirkulära möbelflöden, menar att individers medverkan går hand i hand med att de har kunskap och påverkansmöjligheter:
– Min erfarenhet är att vid allt förändringsarbete blir det bäst effekt om individer som påverkas av förändringen ges möjlighet till egen påverkan och att man bygger upp kunskap hos individen som hjälper hen att ta lämpliga beslut. Detta tar normalt tid, sedan måste till slut individen bestämma själv, och också ta ställning. Vi ska lära oss igen, på nytt, att kanske uppskatta produkter med längre liv, som kanske just därför är dyrare. Vi ska inte alltid välja det som är billigast utan det som är hållbart. Dessa produkter ska vi sedan ta så väl hand om så att det finns möjligheter att andra kan använda dem.
Förändringar drivs av kunden
I projektet har vi arbetat med alla stegen från leverantörer till kunder (här menar vi offentliga kunder som exempelvis regioner och inte vanliga konsumenter). För oss har det blivit tydligt att det behövs en förändring på kundsidan för att möjliggöra ett cirkulärt beteende. Vi ser också att det är viktigt att leverantörer och kunder möts i en ömsesidig dialog, till exempel runt nya affärsmodeller, ägandeskap och betalningssätt.
– Vi har sett att brukare, som till exempel kan vara personal i en vårdcentral, tycker det är helt okej med att få återtillverkade eller återanvända produkter så länge resultatet är funktionellt och fräscht. Vi har också sett att det är viktigt att sprida och visa upp goda exempel, till exempel att kontor som inreds med återbrukade eller återtillverkare möbler ser ut som vilket kontor som helst och inte som en ”loppis”, säger Emma Rex, processledare i Cirkulära möbelflöden.
Vår förhoppning är att när vi arbetar med möbler, som många kan relatera till och som är påtagligt, så kan vi kanske även skapa acceptans för liknande tänk för andra produkter. Det finns säkerligen andra områden som har större påverkan på hållbarhetsperspektiven än möbler och inredning – och om konsumentefterfrågan är cirkulära produkter kommer sannolikt marknaden att leverera detta.
