Hej Thomas Nyström, forskare på RISE och i Cirkulära möbelflöden – och grattis till din licentiatsavhandling!
Vad har du forskat om?
– Idag finns över hundra definitioner av vad en cirkulär ekonomi är, vilket ger många olika möjliga tolkningsmöjligheter, ambitionsnivåer och resulterar i olika strategier för praktiskt genomförande i tillverknings-industrin, försäljningsledet och för köpare av cirkulära produkter och tjänster. Sammantaget innebär mångfalden av definitioner och vägval en stor osäkerhet och otydlighet i vilka strategier som tillverkande företag kan och bör välja, samt vad som verkligen leder till utlovade resurseffektiviseringar av de många olika aktiviteterna i tillverkningsindustrin som idag kallas för cirkulära.
– Cirkulära affärsmodeller (“lager-baserade”) har dock en högre affärsrisk jämfört med motsvarande linjära (“flödes-baserade”), framförallt om ett tillverkande företag bibehåller ägandeskapet över de produkter de producerar och sätter på marknaden. Den högre affärsrisken kan fördelas mellan olika aktörer, till exempel genom olika typer av betalmodeller. Men ett av få, kanske det enda sättet att faktiskt sänka affärsrisken är genom att konstruera framtidsadaptiva produkter på så sätt att de kan hållas attraktiva in i framtiden betydligt bättre än dagens produkter. Genom framtidsadaptiv design (FAD) minimeras riskerna för att tillverkande företags produkter skall bli utdaterade av olika skäl om de behåller ägandet av sina tillverkade eller återförsålda produkter inom ett produkt-tjänstesystem (PSS). I ett sådant PSS skapas, distribueras och fångas värde primärt genom funktions eller prestationsbaserad försäljning, istället för traditionell produktförsäljning som i en flödesbaserad “linjär” affärsmodell.
Hur kan din forskning användas praktiskt?
– Framtidsadaptiva produkter (FA) kan sänka affärsriskerna i cirkulära affärsmodeller genom en produktdesign för robusthet, flexibilitet och uppgraderingsbarhet med ny estetik, funktionalitet, energieffektivare teknik mm. Forskningen har hittills identifierat praktiska problem och möjligheter för fordonsindustrin att applicera framtidsadaptiv design utifrån teori och nuvarande arbetssätt, utvecklat en praktisk guide för att stödja cirkulär affärsutveckling och design. Samt en modell för hur energieffektivitet och resursbesparingar kan beräknas utifrån olika användningsscenarier, där det finns en stor potential för att både spara materiella resurser och pengar. Även om fokus i denna studie har varit på fordonsindustrin är resultaten applicerbara i andra branscher som exempelvis möbelindustrin.
Vad ser du som de största framtidsutmaningarna inom ditt forskningsområde?
– För ett tillverkande företag som vill utforska möjligheterna med en CE är strategier, är materialåtervinning och materialeffektivitet och att förlänga produkters livslängd relativt enkla sätt att teoretiskt minska användningen av jungfruliga material och bidrar till ett mer resurseffektivt samhälle. Ur ett produktdesignperspektiv är det också relativt enkelt genom alla redan tillgängliga metoder och verktyg för cirkulär design som ger stöd i att välja material som kan återvinnas och designa energieffektivare produkter med mera.
– Ur ett affärsperspektiv är det därför snarare en revolution som efterfrågas, eftersom de flesta etablerade tillverkningsföretag över tid har utformat sina organisationer för att primärt fånga värde från att sälja de produkter de producerar i flödesbaserade linjära affärsmodeller och de organisatoriska utmaningarna blir oftast mycket stora för att radikalt förändra redan väletablerade affärsmodeller och produktdesign, som företagen under många år byggt upp, och som utgör basen och “motorn” för företagets innovation, utveckling och intjänandeförmåga. Logiken för att designa produkter är i sådana affärsmodeller väl i linje för att stödja detta värdefångande.
– Således är radikal produktdesign, med design för att medvetet skapa FA produkter i väletablerade tillverkningsföretag beroende av motsvarande radikala affärsmodellförändringar. Detta då det annars uppstår stora interna konflikter med den befintliga affärsmodellen och den cirkulära. En av de största riskerna med en sådan cirkulär affärsmodell är att produkter som ägs av en tillverkare (och risker som normalt kunderna har i dag genom att produktägandet övertas av tillverkaren), riskerar att bli för tidigt utdaterade (obsoleta). Det vill säga kunder och användare bedömer produkterna som för dyra, o-funktionella, icke tidsenliga, farliga eller av andra skäl ointressanta att använda.
– De största utmaningarna för befintliga tillverkningsföretag att utveckla en cirkulär “lager-baserad” affärsmodell är att hantera både en process för cirkulär affärsmodellinnovation och en designprocess för framtida anpassningsbara produkter parallellt. För att en OEM ska ha en chans att lyckas med den här tvådelade utmaningen måste ledande befattningshavare i väletablerade tillverkningsföretag ta rollen som affärsmodellsarkitekter/designers om den cirkulära affärsmodellen skall ha en chans att framgångsrikt kunna implementeras i företagets organisation.
