Ett av två år har gått för vårt projekt ”Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden – steg 3”; eller kort och gott ”Cirkulära möbelflöden”. Projektet har under 2018 tagit stora kliv framåt i arbetet med att införa det cirkulära som det nya linjära.
Under året har många besök gjorts hos våra projektparter, något som skapat energi hos oss i projektet – vi upplever att samtliga tillverkare i projektet har tagit de tidigare utförda analyserna från projektets steg 2 och kopplat dessa åtgärdsförslag till actions under 2018. Några har nu helt nya affärsmodeller och koncept igång! En glädjande utveckling är också att alla parter nu har egna handlingsplaner för cirkularitet – något som är en förutsättning för att kunna skapa förändring.
Sett ur ett design- och konstruktionsmässigt perspektiv så har samtliga tillverkare skapat exempel och produkter som väl fyller de cirkulära behoven; från uppstart för både nytillverkning av en cirkulär produkt såväl som en fungerande process för återtillverkning. Exempel på genomförda åtgärder är bland annat nya designlösningar kring infästningsmetoder, nya modulindelade gränssnitt för nyproduktion och återproduktion där vissa processteg utvecklats och lagts till. De flesta tillverkare har också tagit fram kostnadskalkyler för återtillverkning. Även reservdelar finns nu som en del i utbudet hos de flesta tillverkare där man som kund själv kan inhandla och byta enklare komponenter, till exempel nytt tyg till en stols sits eller rygg. Vi har också noterat att under 2018 har många tillverkare ingått avtal med externa tapetserare för att kunna erbjuda den cirkulära tjänsten lokalt där behovet finns. Det har också skett tydliga förändringar kring marknadsföring och erbjudanden, där cirkularitet och återbruk syns tydligt på tillverkarnas hemsidor.
Något som gladde oss lite extra var att under Stockholm Furniture Fair gick flertalet av utdelade priser till våra partnerföretag – och dessutom visade tillverkarna stolt upp möbler som baserades på återvinning och cirkularitet i sina montrar! Vi har också sett många goda exempel på cirkulära affärer, bland annat affären som Gärsnäs genomfört med Riksdagen.
Utöver detta upplever vi även att forskarparternas samarbeten, engagemang och drivkraft utvecklats från forskning till genomförande praktiskt och att det också funkar utomordentligt bra. Ett resultat av detta är att nya cirkulära projekt ansökts, beviljats och startats under 2018 (Cirkulära värdeflöden och Den cirkulära kunden) som ett resultat att vi faktiskt gör något mycket bra. Workshoparna som hållits under året har dessutom varit otroligt inspirerande samt har också utvecklats till att bli ett sorts nätverk för medverkande parter, vilket är en god effekt i sig självt.
Kundarena
Det är hög intensitet i kundparternas arbete för att bli mer cirkulära kunder! Detta omfattar självklart upphandlingsområdet men att agera cirkulärt som kund innebär också att systematiskt utveckla interna rutiner och strategier, arbeta med att förlänga möbelinnehavets livslängd (exempelvis genom reparation och goda rutiner för lagerhållning), minska avfallsmängder genom till exempel ökat återbruk, samt undersöka hur den interna organisationens strukturer kan stötta cirkulärt arbete. Kundparterna i projektet är aktiva inom dessa områden, och nedan följer några konkreta exempel på aktiviteter som de genomfört under året.
Flera av kundparterna har under 2018 arbetat med upphandling av möbler eller med att ta fram ramavtal för möbler, och det finns en stark strävan att agera mer cirkulärt i detta område. Konkret innebär detta bland annat att nya upphandlingsformer undersökts (t.ex funktionsupphandling, leasing och hyra av möbler) och det har hållits dialoger med marknaden kring vilka cirkulära alternativ som leverantörer kan erbjuda. Därtill har flera kundparter under året undersökt hur cirkularitet kan främjas genom nya krav och kriterier i upphandling. För att stötta denna utveckling anordnade projektet ett webbinarium om cirkularitet i upphandling i slutet av november 2018, där vi fick lära oss om att det finns olika sätt att uppnå cirkularitet i upphandlingar. Ett exempel är att anbudsgivaren skriver en handlingsplan inom olika områden för att visa på cirkulär mognad; ett annat exempel är att ställa specifika krav kring exempelvis garantitid, demonterbarhet, avtagbar klädsel och renovering.
På den första dialogarenan för kundparter i april 2018 blev det tydligt att för offentliga möbelkunder finns det tveksamheter kring vad som är tillåtet att göra med möbler som inte längre behövs inom organisationen. För att skapa en tydlighet kring frågan om det enligt lag är tillåtet att sälja eller skänka sina gamla möbler har projektet tagit fram en ”Snabbfakta” om detta. Den andra dialogarenan ägde rum i oktober 2018, och ett av temaområdena för dagen var projektbriefen för inredningsprojekt som White tagit fram med avsikten att höja målsättningen för ökad cirkularitet i den nya miljön.
Totalt rullar åtta demomiljöer hos sex av projektets kundparter. Där testas cirkulära principer i praktiken! Fyra av demomiljöerna berör en flytt eller renovering av kontorslokaler, där befintliga möbler återbrukas och tas med i de nya lokalerna (med kompletterande inköp av återbrukade möbler och/eller möbler designade för cirkularitet). Två av demomiljöerna handlar om nyinredning av kontorslokal med återbrukade möbler. Två av demomiljöerna avser flytt eller nyinredning av vårdmiljöer där möbler återbrukades.
Produkt och marknadsutveckling
I arbetspaketet Produkt och marknadsutveckling har vi haft många möten med möbeltillverkare och försäljare/uthyrare av begagnade kontorsmöbler. Vi har tillsammans med projektparterna gått igenom och uppdaterat deras handlingsplaner för cirkulär omställning, men också diskuterat offentlig upphandling som inte ses som något hinder om man använder de möjligheter som finns. Det krävs dock att de personer som arbetar med det är såväl kunniga som modiga!
Projektet har också hjälpt projektparterna med att utveckla Business Model Canvas (affärsmodell-kanvas) och Value Proposition Canvas (värdeerbjudande-kanvas) för de olika affärsmodellerna som i korthet kan sammanfattas i tre huvuderbjudanden. 1. ”Nyförsäljning” i form av nya eller begagnade och därtill med olika service. 2 Uthyrning av nya eller begagnade möbler samt 3. Det vi kallar OaaS, Office as a Service, där kunden helt enkelt betalar för en funktion som tex kontorsarbetsplatser per styck och månad. Det som också gör det hela mer spännande och lockande är att de olika affärsmodellerna går att kombinera allt efter behov och efterfrågan.
Alla producenter i projektet har och kommer under projektet kunna erbjuda minst ett, och flera minst två, cirkulära erbjudanden på marknaden. Minst antal erbjudanden i skrivande stund är kopplat till kategori 3, OaaS. Att det är så finns det olika förklaringar till, men den tydligaste är att offentliga upphandlare inte har rutiner för detta på plats ännu.
Inför sista året av projektet skall vi mer i detalj kartlägga och analysera flödet av produkter/tjänster samt om möjligt ekonomiska värden i syfte att se om det ”blivit som tänkt” för respektive producent.
Produktutvecklingen är en mycket viktig del i det hela. Dagens produkter är ju skapade i dåtidens gällande ”branschstandard” för respektive affär, ofta i form av en linjär affärsmodell. För att kunna ”göra om göra rätt” så behövs förutom projektbriefen för inredningsprojekt, som nämns ovan, även en så kallad designbrief arbetas fram. En designbrief är en mall som ska inspirera producerande företag att skapa en relevant och tydlig dokumentation, som förenklar för designers att utveckla produkter som svarar mot uppdragsgivarens och marknadens krav i en cirkulär ekonomi. Designbriefen har under 2018 tagits fram i en första Draftversion och kommer under 2019 att färdigställas i sin första officiella version.
Under 2018 har även planeringen genomförts för så kallade ”mini-workshops” vars syfte är att samla vissa producenter/intressenter och diskutera olika ämnen. Den första som är planerad i januari 2019 handlar om ”reparations hub”, dvs kan flera producenter ”dela på” en ”reparations hub” som försörjer olika kunder i en geografisk närhet. Är det praktiskt möjligt? Är det affärsmässigt?
Sammantaget säger sig producenterna vara på rätt väg och har redan idag cirkulära erbjudanden som ”köps” av olika kundaktörer. Men dom kan ”köpa” mycket mer!
Märkning och spårbarhet
För att underlätta beslut om ifall det är värt att, och på vilket sätt, som en möbel ska cirkuleras behövs information om möbeln och dess egenskaper. För att säkerställa att möbeln som sätts på marknaden en andra gång (eller ytterligare gånger) uppfyller produktsäkerhetskrav och gällande lagstiftning behövs ytterligare information om produkten. Detta är några av de anledningar till varför det blir viktigt att fundera på vilken spårbarhetsinformation som behövs vid nytillverkning av en produkt, men också för att möjliggöra och förenkla vid upprepade återbruk av en produkt.
Tillgänglighet till information varierar också, bl.a. beroende på om möbeln återbrukas av samma företag som en gång nytillverkade möbeln eller om det är en annan aktör som återtillverkar den. Önskemål om information varierar också beroende på behov från olika parter, t.ex. kan kunder se behov av viss information, medan återtillverkare kan ha behov av annan information. I.o.m. detta projekt har vi har möjlighet att lyfta dessa frågor och synliggöra olika aspekter vad gäller spårbarhetsinformation. För att göra det har vi under 2018 bl.a. genomfört en undersökning med deltagande parter i projektet, både tillverkare, återtillverkare och kunder. Alla parter fick då svara på frågor gällande spårbarhet, men också gällande märkning. Frågorna fokuserade bl.a. på vilken spårbarhetsinformation som önskas kring en möbel eller som man kan eller vill ange för en möbel, och hur man kan ange eller läsa denna informationen. Frågor gällde också vad man vill sprida eller veta med hjälp av en eventuell märkning av en återbrukad möbel. Resultatet av undersökningen presenterades för alla inbjudna parter på en workshop i november. Undersökningen visade att vad gäller märkning så önskar många parter data gällande när produkten tillverkats och av vem och att man vill veta materialinnehåll och att möbeln uppfyller krav på kvalitet och säkerhet. Vidare visade studien att kunder vill veta att möbeln är återtillverkad och till vilken andel. Man vill också veta att den har god kvalitet och goda miljöegenskaper. Återtillverkare ville visa att produkten har god kvalitet och i stort vad möbeln består av. Många leverantörer vill också ge information, men att det finns vissa områden där man är mer restriktiv.
En av utmaningarna vad gäller återtillverkade möbler är att dessa inte kan typtestas så som vid testning av nya möbler (t.ex. de tester som behövs för att märkas med t.ex. Möbelfakta) då alla återbrukade möbler har använts olika (olika påfrestningar) och att möbler som typtestas sedan är förbrukade. Detta resulterade i att vi nu vidare undersöker om personcertifiering skulle kunna vara en möjlig väg att gå för att visa att möbeln som återtillverkas uppfyller de krav som ställs, eller som kan komma att ställas, t.ex. vid offentlig upphandling. Ett personcertifieringssystem innebär att en utbildad certifierare står som garant att återbruksprocessen har skett på ett lämpligt sätt.
Utifrån resultatet av undersökningen skapades vidare en första version av system för spårbarhet, både för en nytillverkad produkt men också för en återtillverkad produkt. Som första del består denna av ett system i Excel där information kan läggas in per ny produkt men också per återtillverkad produkt, vilket innebär att man kontinuerligt skulle kunna lägga in information om produkten, genom flera eventuella återbruk. Utifrån undersökningen skapades också ett kriteriedokument för bra återbruk. Dessa kriterier skulle sedan kunna användas för upprätta till exempel checklistor eller ligga till grund för en utbildning för personcertifiering.
De två dokumenten, för spårbarhet och för märkning, presenterades på en workshop för alla parter i december, och där alla parter fick arbeta med dokumenten och ge feedback. Efter mycket bra och givande input så kunde vi sedan revidera dokumenten, och strax innan jul skickade vi ut dem till deltagande parter för individuell testning av dess relevans och användbarhet.
Nu i inledningen av 2019 pågår en spännande fas där tillverkare och återtillverkare genomför dessa tester vad gäller ett system för spårbarhetsinformation där vi undersöker vilken information som bör ingå i ett sådant system, vad som är möjligt att använda, och hur den informationen bör redovisas. Dessutom genomförs tester där dessa parter, samt kunder, går igenom dokumentet kring kriterier för bra återbruk, och där det testas om dessa kriterier är lämpliga som underlag för antingen en utbildning för personcertifiering alternativt som en checklista vid återbruksprocessen. Denna undersökning pågår under Q1 2019 och förväntas ge värdefull input vad gäller möjligheter och behov kring spårbarhetsdata och kriterier för återbruk. Mottagare för arbetet om märkning och spårbarhet är TMF.
Kommunikation
Cirkulära möbelflödens projektperiod startade i januari 2018 med en kickoff i Göteborg med samtliga deltagare i projektet. Kickoffen skapade en god grund att stå på tillsammans, med ett bra engagemang i gruppen. Vi har arrangerat totalt tre workshops där trenden har varit att projektet har gått från att vara sökande till att verkligen ha förändrat vårt arbetssätt mot cirkularitet – en ökad mognad har varit tydlig under det gångna året!
Projektet är kommunikativt och har deltagit på en mängd seminarier och konferenser. Vi har spridit vårt budskap med allt ifrån Kinnarps fina presentation på Möbelmässan 2018, via Cradlenet i Skåne till inspirationsföredrag på Upphandlingsmyndigheten. All kommunikation hjälper oss att få till omställningen bra och framförallt snabbare.
Vi har under året dessutom skapat en riktigt vass portal om cirkularitet; nämligen vår hemsida www.cirkularitet.se. Denna kommer att fortsätta att användas för att rulla den påbörjade cirkulära omställningen både bredare och djupare. Vi skickar även ut ett nyhetsbrev som lyfter nyheter inom cirkularitet och möbler.
2019 – slutspurt med siktet framåt
Under året har projektet varit proaktivt och sökt feedback på projektinriktningen och aktiviteter, bland annat genom enkäter hos samtliga projektparter. Många goda tankar och åsikter har kommit in, och vi har verkligen arbetat in den feedback vi fått. För oss är det viktigt att löpande ta in feedback från våra projektparter för att möta deras behov så bra vi kan.
Vi har sett ett behov av praktiskt inriktade tips om hur man kan arbeta med cirkularitet. För att möta det behovet har vi påbörjat arbetet med ”Snabbfakta” – snabba fakta om cirkulär omställning. Snabbfakta består av olika informationsblad publicerade på hemsidan, med rubriker som ”Är cirkularitet lönsamt?”, ”Blir det bättre för miljön?”, ”Cirkularitet i upphandling?” och ”Får jag återförsälja en gammal möbel?”. Under 2019 kommer Snabbfakta att fyllas på med fler tips, baserade på våra kunskaper i projektet.
2018 har bjudit på många framgångar, men vi har naturligtvis också haft stora utmaningar, exempelvis som att få alla projektets delar att komma igång med leveranser. Vi kan nu se tillbaka på detta och konstatera att arbete lönar sig och att vi nu ligger i rätt utvecklingsläge.
Vi har under året haft mycket bra stöd i omställningen av Vinnova, vilket bland annat har visat sig i att vi har fått nationell uppmärksamhet och även två projekt-spinnoffer godkända som bägge har startat upp: Den cirkulära kunden och Cirkulära värdeflöden.
Måluppfyllnad
Vi ser att de långsiktiga mål, till exempel ”Cirkulära affärsmodeller har fått acceptans hos beställare och brukare” uppfylls med råge då våra projektparter nu diskuterar upphandling på bred front. Samtliga parter har nu skapat nya rutiner av projektet, och projektet används som inspiration och i utbildningsändamål även utanför möbelbranschen. Det återstår dock arbete med förankring och spridning av vårt spårbarhetssystem, men också att sprida hur man kan gå tillväga i praktiken med cirkularitet inom kommuner och regioner. Att vi kommit så långt i vår måluppfyllnad har skett just tack vare stort engagemang av alla deltagande parter – och glädjande nog upplever vi också ett gemensamt ägande av drivning framåt.
Utbyten och samverkan
Vi har haft flera goda utbyten med andra mycket lovvärda insatser som göra ibland annat Malmö Stad och Göteborgs Stad. Här ser vi att vi både kan och ska samverka på bred front eftersom det ger oss alla god nytta. Vårt uppdrag är att ändra praktiken i hela möbelbranschen, men vi vill gärna ha en dialog med fler branscher som vill vara med och skapa den cirkulära omställningen. Tveka inte på att ta kontakt med oss!
Den 15 november 2019 kommer projektet att ha en slutpresentation öppen för alla – håll uppsikt på hemsidan för inbjudan. Fram till dess vill vi tacka alla deltagande parter varmt för året som varit, och vi verkligen ser fram emot fortsatt gott engagemang under 2019!
